Att kunna läsa en pumpkurva är viktigt för alla som arbetar med pumpar,  eftersom det gör det lättare för dig att alltid välja rätt pump  för ett visst hydraulsystem.  

I den här modulen visar vi hur du läser en pumpkurva.  Vi sätter igång.  Först av allt: För att förstå en pumpkurva  måste du känna till systemets egenskaper.  

Systemets egenskaper visar tryckförlusterna i systemet  som en funktion av flödet.  

Och där det finns en korspunkt  mellan systemets egenskaper och pumpens prestanda,  har du den specifika driftpunkten.  

Ta den här kurvan för en viss Grundfos-pump som exempel.  

Om systemet kräver ett flöde på 140 m³/h  och en uppfordringshöjd på 6,3 meter,  visar prestandakurvan att just den här pumpen  är perfekt för de här kraven.  

Tekniskt sett uppfyller den också systemkraven  för alla skärningspunkter mellan flöde och höjd i området under kurvan.  

Men över- eller underdimensionering av en pump  kan få prestandakonsekvenser,  så håll dig så nära driftpunkten som möjligt.  Vi ska titta på några vanliga pumpkurvor, nämligen:  QH-kurvan,  ŋ-kurvan,  P2-kurvan  och NPSH-kurvan.  

Tillsammans ger dessa fyra kurvor  en bra översikt över prestandan för en viss pump,  så vi rekommenderar att du för in dem i samma datablad.  

I en QH-kurva som mäter flödet och höjden,  kan du se att ett lågt flöde ger en hög uppfordringshöjd,  och högt flöde ger låg höjd.  

När du har identifierat kraven för din applikation  hjälper flödet (Q) och höjden (H) dig  att bestämma pumpens övergripande dimensioner.  

I det här exemplet kan du se  att ett flöde på 71 m³/h motsvarar en höjd på 42 m.  

En ŋ-kurva visar pumpens effektivitet.  

Total effektivitet är förhållandet mellan hydraulisk effekt och levererad effekt.  

Siffran visar effektivitetskurvor för bara pumpen  och för en komplett pumpenhet.  

Observera att effektiviteten alltid är mindre än 100 %,  eftersom den levererade effekten alltid är större än hydrauleffekten  på grund av förluster i motor- och pumpkomponenter.  

Det är också därför effektiviteten hos en komplett pumpenhet  är lägre än effektiviteten hos bara en pump.  

Sedan har vi P2-kurvan  som mäter förhållandet mellan en pumps elförbrukning och flöde.  

Pumpens elförbrukning bestämmer storleken på elinstallationerna  som måste förse pumpen med energi.  

Elförbrukningen beror också på vätskans densitet.  

Om vätskans densitet är högre än för vatten,  måste motorer med en motsvarande högre effekt användas.  

Som du kan se här ökar P2-värdet när flödet ökar.  

Slutligen har vi lägsta pumpinloppstryck,  eller NPSH-kurvan.  Eftersom NPSH visas i meter och inte kW,  behöver vi inte tänka på olika vätskors densitet.  

Pumpinloppstryck beskriver villkor relaterade till skadlig kavitation.  Då är NSPH-kurvan praktisk.  

För att avgöra om en pump kan fungera säkert i ett system  måste lägsta pumpinloppstryck vara känt för högsta flöde och temperatur  inom driftsområdet.  

Rekommenderad minsta säkerhetsmarginal är 0,5 m,  men du kan behöva en större marginal beroende på applikationen.  Pumpkonstruktionen kan också påverka hur pumpens prestandakurva ser ut.  

Det finns båda plana och branta pumpkurvor.  

Plana kurvor uppstår när en liten förändring av höjden  ger en stor förändring i flödet, som du ser här.  

Branta kurvor, å andra sidan,  uppstår när det blir en liten förändring i både höjd och flöde, som du ser här.  

Det avslutar vår modul om hur man läser pumpkurvor.  

Vi hoppas att du har nytta av den.