Shuntgrupper har en avgörande betydelse för att styra temperaturen på flödet. Den här modulen ger en allmän introduktion till shuntgrupper, varför de används och hur man utformar dem. Vi beskriver också de olika komponenterna som ingår i en shuntgrupp.

Vi sätter igång. För det första är shuntgruppens syfte att justera vattnets temperatur. Kretsarna har en primärsida och en sekundärsida. Flödet på primärsidan styrs av styrventilen, och flödet på sekundärsidan styrs av pumpen. Enkelt förklarat, är shuntgruppens huvuduppgift att blanda primärvattnet med returvattnet för att uppnå önskad temperatur.

Men varför bör man använda shuntgrupper?

Ett av de främsta skälen är att shuntgruppen kan reglera temperaturen zonvis i en byggnad. Större byggnader är ofta indelade i ett antal zoner, med specifika behov per zon.

Så om en del av byggnaden har mindre solexponering än övriga delar, kanske det behövs mer uppvärmning i den delen. Den genomsnittliga förbrukningen kan också variera mellan olika zoner. Till exempel kanske kontorslokaler främst används från måndag till fredag, medan butiksytor används även under veckosluten.

För att kunna styra temperaturen i en zon behöver du en shuntgrupp. Uppvärmningssystemet i varje zon består av antingen radiatorer, ett golvvärmesystem eller ventilationssystem, och dessa behöver olika temperaturer.

Systemet innefattar dessutom kompensation för utomhustemperatur – vilket innebär att temperaturen regleras baserat på utomhustemperaturen – vilket gör att värmeförlusterna i systemet minskar, och energibesparingarna ökar med mellan 5 och 10 %. Med kompensation för utomhustemperatur, uppnås bästa möjliga komfort och lägsta möjliga energiförbrukning.

Det finns olika typer av shuntgrupper. De två vanligaste sorterna är en shuntgrupp med en 2-vägsventil och en shuntgrupp med en 3-vägsventil. Vi tittar närmare. I en shuntgrupp med en 2-vägsventil är det den primära pumpen som pumpar in vattnet i shuntgruppen genom ventilen på primärsidan.

I en shuntgrupp med en 3-vägsventil finns pumpen på sekundärsidan, där den suger in vattnet i shuntgruppen genom ventilen, när den är öppen. Nu vet du mer om de olika kretsarna, så då går vi igenom vilka komponenter som ingår i systemet. Först och främst har vi en styrventil. Den reglerar flödet och styr därmed temperaturen. Sedan har vi injusteringsventilen.

Injusteringen på primärsidan ser till att rätt flöde uppnås och bidrar till optimalt delta-T mellan tillopp och retur. Sedan har vi styrenheten för differenstryck. I system med varierande flöde, varierar trycket på primärsidan. Så om trycket ökar till högre nivåer än önskat, ser differenstryckregleringen till att du ändå får det flöde som shuntgruppen har dimensionerats för. Sedan har vi backventilerna.

Deras uppgift är, kort sagt, att förhindra att flödet går åt fel håll. Slutligen har vi en reglercentral och temperaturgivare. Baserat på input från både shuntgruppen och de temperaturgivare som känner av utomhustemperaturen, kan reglercentralen reglera temperaturen utifrån, exempelvis, en värmekurva. Ansluts shuntgruppen till ett BMS-system kan du fjärrstyra och fjärrövervaka hela systemet.

Detta var introduktionen till shuntgrupper. Vi sammanfattar! Shuntgrupper behövs för att justera flödets temperatur. Genom att låta en shuntgrupp reglera separata zoner i en byggnad kan du säkerställa hög komfort, samtidigt som kompensation för utomhustemperatur resulterar i energibesparingar. Det finns flera applikationer och varianter för olika ändamål.

Så nu kan du styra din shuntgrupp lokalt eller på distans, via en valfri BMS-lösning.