Kvantifiering av ökad effektivitet som kan uppnås genom att förbättra inomhusklimatet
I den här modulen guidas du genom beräkningen som visar effekten och värdet av ett förbättrat inomhusklimat där lufttemperaturen optimeras genom att sänka temperaturer över 24 °C och öka temperaturer under 20 °C.
En hydronisk, eller strålningsbaserad, kylnings- eller uppvärmningssystem använder vatten som kylmedium i stället för luft och detta kan potentiellt erbjuda många fördelar.
Till exempel, ju bättre inomhusklimat i en byggnad, desto högre användarnöjdhet och desto bättre blir arbetseffektiviteten. För att få en förståelse för kopplingen mellan inomhusklimat, nöjdhet och arbetsprestanda, presenterar denna modul en värdeberäkning som kvantifierar värdet av personalens ökade arbetsprestanda relaterat till lufttemperaturen i en kontorsmiljö.
Beräkningarna av det faktiska värdet baseras på data från REHVA Guidebook nr 6. ”Indoor climate and Productivity in Offices” (Dåligt inomhusklimat och Produktivitet på kontor). Forskning har visat, att om lufttemperaturerna över 24 ˚C minskas med bara 1 °C, förbättras arbetsprestandan med ungefär 1,5 % och om lufttemperaturer lägre än 20 °C ökas med 1 °C, förbättras arbetsprestandan med ungefär 2 %. Låt oss titta på hur vi kan beräkna besparingarna.
Först tittar vi på besparingar genom att minska temperaturen över 24 °C med 2 °C. För det första måste vi beräkna den totala kostnaden för den berörda tiden. Det gör vi genom att ange antalet timmar per dag som temperaturen överstiger 24 °C. Multiplicera det med dina arbetsdagar per år och antalet anställda så får vi det totala årliga antalet timmar som påverkas.
Detta multiplicerar vi med den totala lönen per timme, vilket är den genomsnittliga månadslönen per anställd dividerat med genomsnittet arbetstimmar per månad. Nu har vi den totala årliga lönekostnaden under den berörda tiden. Och när vi sänker temperaturen med 2 °C måste vi multiplicera effektivitetsvinsten, vilket är 1,5 %, med 2.
Nu har vi den totala årliga lönebesparingen orsakad genom att sänka temperaturen med 2 °C. Låt oss nu titta på besparingarna genom att öka temperaturen under 20 °C med 2 °C.
Tja, matematiken är nästan densamma förutom att vi naturligtvis måste börja med antalet timmar per dag då temperaturen är under 20 ˚C. Och vinsten i effektivitet är något högre så vi kan nu multiplicera kostnaden med två gånger 2 % för att få de totala årliga besparingarna.
Du kan beräkna dina egna besparingar genom att använda den interaktiva PDF-filen som du kan ladda ned från sidan där du hittade den här onlineutbildningen. Sidan 2 behandlar fallen då temperaturen överstiger 24 °C. Du fyller bara i berörda timmar per dag, antalet arbetsdagar per år, den genomsnittliga månadslönen för personalen, genomsnittliga arbetstimmar per månad och hur många anställda du har.
Och besparingarna kommer automatiskt att beräknas för dig direkt. Sidan 3 handlar om temperaturer under 20 °C och fungerar på ett liknande sätt. Du kan när du är klar naturligtvis spara PDF-filen på din dator för att dela resultatet med dina kollegor.