Ett av de största problemen i byggprojekt är ineffektivitet och slöseri. När saker och ting inte går som planerat, leder det till högre kostnader och förlorad tid. Building Information Modelling (BIM) förhindrar detta.

BIM inrymmer teknologi och en samordnad uppsättning av processer som gör det möjligt att skapa, administrera och dela detaljerad information om projektet i varje utvecklingssteg. BIM är inte bara ett objekt, utan bör betraktas som ett effektivt sätt för olika yrkesgrupper att samarbeta, för att spara tid och kostnader och samtidigt förenkla processen.

Genom att projektera, bygga och hantera en virtuell version av ett projekt i BIM, kan potentiella problem identifieras tidigt – – eller när som helst under projektets gång. Det här innebär att man, under hela projektet, kan lösa problem i den virtuella världen långt innan problemen har blivit verklighet, vilket eliminerar mycket av den ineffektivitet som uppstår i konventionella planerings- och byggprocesser.

Med BIM sammanställs tekniska data och konstruktionsdata för föreslagen byggnad och dess komponenter. Informationen presenteras i en övergripande modell som kan användas och uppdateras i realtid.

För att BIM ska fungera, måste diverse information sammanställas i förväg. Det är en av de större utmaningarna med BIM – hur bra en modell är beror främst på den information som modellen baseras på. Men när man väl har sammanställt alla data på rätt sätt, kan man testa projektets lönsamhet och, vid behov, förbättra eller effektivisera projektet.

Normalt skapar man en BIM-modell baserat på information från många olika källor. Dessa kan vara allt från golv, väggar och fönster till rör, dränering och avloppssystem. Sedan skapas en helt virtuell version av byggnaden. Denna kan delas med alla relevanta intressenter, så att de kan göra virtuella rundturer och inspektioner för att bedöma prestanda eller studera tredimensionella modeller för att förbättra planeringen.

En av de främsta fördelarna är att ändringar avseende konstruktion, beräkningar och godkännanden införs i ett enda dokument, i stället för flera dokument som tillhör olika avdelningar och är av olika versioner och format.

Arkitekter, byggnadsingenjörer, civilingenjörer, ventilations- experter, entreprenörer, styr- och reglertekniker, fastighetsägare och fastighetsskötare är exempel på yrkesgrupper som använder BIM för att utföra sina arbetsuppgifter. Alla aktörer kan arbeta med (och bidra till) projekten i realtid, vilket innebär att man slipper förvirring kring vilken version som är den senaste.

Och eftersom det finns möjlighet att testa modellerna och prestandan samt införa ändringar i ett tidigt skede, kan man göra tids-, kostnads- och energibesparingar på mellan 20 och 30 procent. Initialt var branschen lätt skeptisk till digitaliserad utveckling, planering och drift men det har ändrats tack vare de uppenbara fördelarna. Branschproffsen har tagit till sig BIM fullt ut.

De som inte gör det riskerar att hamna på efterkälken. En av de största utmaningarna med BIM är, som nämndes tidigare, mängden information som krävs. Ju mer data som läggs in i ett projekt, desto större bearbetningskraft krävs för att få ett smidigt arbetsflöde. Därför är det viktigt att BIM-objekt skapas med eftertanke, så att de endast innehåller exakt de data som behövs.

Grundfos bygger sina BIM-objekt från grunden, så att de blir så dataoptimerade som möjligt – utan att  ta bort viktiga egenskaper som behövs genom hela projektet.