Vi kan ju börja med att titta på de mest grundläggande principerna för tryckstegring. En tryckstegringssats består av en tryckstegringspump och en styrenhet. Syftet med denna är att öka vattentrycket för att alla i byggnaden ska ha största bekvämlighet. 

Föreställ dig en hög byggnad. Utan tryckstegring kommer vattentrycket oundvikligen att minska när vattnet färdas upp genom våningarna – vilket gör att de som befinner sig på den översta våningen har föga eller inget tryck alls i kranarna. 

Behovet av tryckstegring kan också uppstå efter en renovering av ett kvarter där varje lägenhet har försetts med diskmaskin. Ofta innebär tillkomsten av nya apparater extra tryck på vattentillförseln vid särskilda tidpunkter under dagen vilket oundvikligen kommer att påverka trycket i kranarna. Ett tredje scenario är en byggnad som står på en kulle.

 Även om byggnaden bara har en våning kommer vattnet att tappa i tryck på vägen uppför kullen. I alla dessa olika fall är vattentrycket från den kommunala vattenförsörjningen helt enkelt inte tillräckligt högt för att trycket i hela den aktuella byggnaden ska vara tillräckligt. 

Här behövs det tryckstegring – så låt oss ta en titt på alternativen. De två vanligaste tryckstegringslösningarna omfattar tryckstegringspumpar med start/stopp-funktion och tryckstegringspumpar med variabelt varvtal. Nu ska vi titta på dem var och en för sig och vi börjar med start-/stopplösningen. 

Med en start/stopp-lösning startar och stannar tryckstegringspumpen i enlighet med ett förinställt in- och frånkopplingstryck. 

Och hur bestämmer man det? Man börjar med att beräkna byggnadens erforderliga minimitryck för att kunna ställa in start-/stoppnivån. Vi kan ta ett 25-våningshus som är 105 meter högt som exempel. Antag att minimitrycket på den översta våningen behöver vara 3 bar – vilket motsvarar en 30 meter hög vattenpelare. Startnivån måste då vara minst 13,5 bar och stoppnivån cirka 14,5 bar. 

För att minska trycket på de nedre våningarna måste tryckavlastningsventiler installeras på stigarröret. Annars kommer trycket på bottenvåningen att motsvara stoppnivån – i det här fallet 14,5 bar – vilket är alldeles för högt. I byggnader som är max. 50 meter höga behövs kanske inte några tryckavlastningsventiler. 

Nu lämnar vi start-/stopplösningen och går till alternativet – tryckstegringspumpen med variabelt varvtal. Tryckstegringspumpen med variabelt varvtal är en mer avancerad lösning, avsedd att ge tillräckligt konstant tryck på ett energieffektivt sätt. Vi tar och tittar på ett kvarter. Där är det vanligtvis en mycket stor efterfrågan på vatten på morgonen men så snart alla har gått till arbetet minskar behovet markant fram till dess folk kommer hem igen. Eller, t.ex. till dess en restaurang på bottenvåningen öppnar för lunch.

Tryckstegringspumpen med variabelt varvtal kommer automatiskt att anpassa sig till förändringar i mönstret för att hålla energiförbrukningen så låg som möjligt. 

Hur får man då tryckstegringssatsen att göra detta? Jo, när man väl har beräknat byggnadens belastningsprofil bestämmer man helt enkelt ett tryckbörvärde. Pumpen kommer sedan att bibehålla samma tryck hela tiden – men kommer under perioder med minskad vattenförbrukning, som t.ex. på dagen eller på natten, att minska varvtalet för att spara energi. Vid mycket låga flödesbehov kan pumpen t.o.m. att kunna stoppas helt och hållet och därmed inte alls förbruka någon energi. 

Observera att trycket på de lägre nivåerna även här kan kräva att tryckavlastningsventiler installeras. 

Så – efter att ha tittat på grunderna för tryckstegring och de vanligaste lösningarna, kan vi nu sammanfatta: 

• Tryckstegring används där trycket från den kommunala vattenförsörjningen inte räcker till för att förse hela byggnaden med erforderligt tryck. 
• De två vanligaste tryckstegringslösningarna är start/stopp och variabelt varvtal – som båda gör att du kan göra livet bekvämt för dina kunder i form av tillfredsställande tryck i kranar, duschar och apparater.